010-641 00 79

Placeringsförfrågan Vardagar (8-16)

010- 650 07 93

Placeringsförfrågan (kvällar och helger)

info@millegarden.se

Skicka ett mail

010-641 00 79

Placeringsförfrågan Vardagar (8-16)

010-650 07 93

Placeringsförfrågan (kvällar och helger)

info@millegarden.se

Skicka ett mail

Barn i skydd

”Kärlek, kärlek skulle de behöva allihopa. Det har inte alla barn.” – Astrid Lindgren

En av de svåraste arbetsuppgifterna vi har är att träffa barn som far och har farit illa. Det är emotionellt tungt att bevittna hur våldet påverkar barn och lyssna på deras berättelser. Barnen
uppvisar ofta utmanande beteenden så som tecken på ökad ångest, depression, traumasymtom, hämning i sitt beteende samt stora humörsvängningar. Barnen tenderar också att vara mer
ängsliga, antisociala och aggressiva än andra barn. Yngre barn påverkas särskilt hårt eftersom de har svårare att bearbeta sina upplevelser och att söka hjälp själva.

Enligt forskning har 70 % av de barn som är placerade på kvinnojourer symtom som gör att de bör genomgå en närmare utredning för psykiska svårigheter. Barn som lever under hot om
våld mot sig själva eller en förälder får ofta långvariga konsekvenser. Dessa barn löper större risk att få sämre skolresultat, uppleva lägre livskvalitet, utveckla psykisk ohälsa eller engagera
sig i självskadebeteende i vuxen ålder.

Millegården har därför ett stort ansvar i hur vi arbetar med och bemöter dessa barn. För att ge både dem och den förälder de har flytt med de bästa förutsättningarna att läka och gå vidare i
livet arbetar vi med metoder som är väl beprövade eller har bra stöd i vetenskapen. Vi har en anställd barnansvarig som är socionom i grunden och är vidareutbildat i Trappanmodellen,
familjepsykologi, Project support, motiverande samtal och stresshantering. Barnansvarig tillsammans med all personal får kontinuerlig vidareutbildning samt handledning för att
säkerhetsställa att vi arbetar med så hög kvalitet som möjligt.

Barnperspektiv

Barnansvarigs uppgift är att säkerställa att barnet får en trygg och utvecklande miljö på boendet och att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Barnansvarig har kunskap i
våldsutsatta barns behov och kan visa empati och förståelse för trauma. Barnansvariges roll ska inte inskränka på vårdnadshavarens ansvar avseende barnets utveckling och skolgång.

Barn behöver ses både som barn som är beroende av vuxnas omsorg och beskydd, och som personer med kompetens, egna perspektiv, preferenser och agendor. Barns delaktighet värnas
om genom att de får information, blir tillfrågade och kan påverka vad som ska hända. På detta vis vill vi skapa förutsättningar för barnens känsla av att världen är begriplig, hanterbar och
meningsfull.

Vissa barn känner skam, skuld och ansvar för det som hänt. Därför behöver barnen ofta hjälp som riktas direkt till dem för att göra våldet begripligt och hanterbart, och för att förebygga
negativa konsekvenser på lång sikt. Barnansvarig har ansvar för att hålla enskilda samtal med barnen utifrån Trappanmodellen. Barnansvarig har huvudansvar att bedöma om barnen är i
behov av ytterligare insatser utanför det som Millegården kan erbjuda.

Stöd till föräldrar

Den våldsutsatta förälderns omsorgsförmåga blir negativt påverkad då den själv utsätts för våld och lever i skräck. Föräldern måste hantera sina egna trauma och krisreaktioner samtidigt
som den försöker ge omsorg till barnen i en miljö av hög stress. Vid studier av förskolemammor som lever i våldsamma relationer har man sett att många mammor gör sitt
bästa för att kompensera för den våldsamma hemmiljön genom att vara varma och inlyssnande mot sina barn. Det är även viktigt att komma ihåg att föräldrar som är våldsutsatta
i hemmet inte är en homogen grupp utan att deras föräldraförmåga är påverkad i olika utsträckning.

Det som skiljer våldsutsatta föräldrar är att de tvingas hantera akuta hot mot sin och sina barns säkerhet och detta påverkar andra aspekter i föräldraskapet. Föräldrarna kan även själva
utvecklat PTSD eller depression på grund av våldet de varit utsatta för. Detta kan göra dem frånvarande eller mer reaktiva i sin respons mot barnen. Det som är sant för alla föräldrar som
flytt är att de måste lära sig att vara en förälder i en ny kontext utan en auktoritär och hotfull förälder. När barn är trygga kan de börja uppvisa ett ”otryggt” beteende där de börjar agera ut
sitt mående och börja uppvisa en mer utmanande personlighet än de vågat göra i hemmiljön där de varit rädda. Vi ser att det ofta är svårt för föräldern som flytt att hantera gränssättning
och orka vara närvarande i den pressade situation de befinner sig i när de flytt. För att ge föräldern så goda förutsättningar som möjligt erbjuds den enskilda krissamtal för att förstå
sina krisreaktioner. Mycket praktisk hjälp av sin och barnens kontaktpersoner för att starta upp sitt nya liv och frigöra sig från hotaktören. De erbjuds stöd i föräldrarollen genom project
support. Bor de på kollektivet erbjuds de mindfullness i grupp för att hantera stressreaktioner och hjälpa till med insomning.

Metoder i arbetet med barn

På Millegården arbetar vi med arbetssätt och metoder som är väl definierade och som är beprövade och/eller har stöd i vetenskap.

På Millegården har vi generellt en negativ syn på skyddsplacerade barns umgänge med
hotaktören av flera anledningar. Dels riskeras barnen och den hotade förälderns skydd då
hotaktören enkelt kan lura ur ett barn information som leder till att familjen blir hittad.

En stor anledning till att vi är negativt inställda till umgänge med hotaktörer handlar om
barnets mående och dess möjlighet till återhämtning efter våldet. När en förälder utsätter sin partner för våld är det vanligt att barnen vet vad som pågår och har upplevt våldets
konsekvenser. Barnen befinner sig i en situation de inte har valt och inte bär ansvar för men
som de tvingas förhålla sig till.

Vid bedömning av den våldsamma förälderns omsorgsförmåga ses ofta frånvaron av våld som
tillräcklig för att föräldern ska anses vara en tillräckligt bra om än ”gråzons” förälder. I
jämförelse med våld framstår miniminivåer av ansvarstagande som positiva. Vi anser att dessa
bedömningsmått bör ifrågasättas när det gäller beslut om en förälder är lämplig att ha
umgänge med sitt barn.

Barn som upplevt våld i hemmet behöver särskilt god omsorg och stor lyhördhet från sina
omsorgspersoner. En omsorg som bara anses duga räcker inte för ett barn som har blivit utsatt
för våld. En destruktiv föräldrastil blir ännu mer negativ när andra belastande faktorer, som
barnets egen utsatthet, beaktas. Våldsutsatta barn behöver föräldrar som inte bara duger utan
som är känslomässigt tillgängliga och lyhörda för barnens behov.

Så länge en förälder, vanligtvis pappan, fortsätter att utöva våld mot den andra föräldern,
utsätter han även barnet för psykisk misshandel och brister i sin omsorgsförmåga. Även
verbala kränkningar och hot kan hålla barnets rädsla vid liv, och därför måste alla former av
våld upphöra innan umgänge ska tas i beaktande. Barn har ofta svårt att bedöma allvaret i
våldet, vilket gör att allt våld kan upplevas som farligt för barnet. När barn inte kan förstå
våldet blir det svårare för dem att avgöra vilka situationer som är farliga, vilket leder till en
konstant rädsla.

Vi anser att en förälder som utövat våld inte ska få umgänge med barnet förrän denne tar fullt
ansvar för sina handlingar och våldets konsekvenser. Om den våldsutövande föräldern inte
visar förståelse för de skador våldet orsakat, finns en stor risk att våldet upprepas i någon
form. Detta innebär att barnet fortsätter att leva i rädsla och kan känna att det behöver skydda
den utsatta föräldern, sig själv eller sina syskon.

Ur ett barnperspektiv är det avgörande att den våldsutövande föräldern tar ansvar för sina
handlingar. Det är också viktigt att hotaktören erkänner hur våldet påverkat barnet och aktivt
stödjer barnets återhämtning. Vidare måste den våldsutövande föräldern sluta undergräva den
andra föräldern och i stället stödja barnets relation med den utsatta föräldern.

För att barn ska kunna läka efter upplevelser av våld är det avgörande att alla former av våld,
inklusive kontroll, hot och verbala kränkningar, upphör. Detta betyder antingen att inget
umgänge ska godkännas eller att hotaktören tar ansvar för sina handlingar då det inte kan
komma beteendeförändring innan insikt och ansvarstagande.

Project Support är en evidensbaserad föräldraintervention som ursprungligen är framtaget för att stödja våldsutsatta föräldrar som upplever svårigheter i sitt föräldraskap.
Syftet är att öka förälderns förmåga att samspela och hantera konflikter med barnet och att
minska barnets beteendeproblem och andra effekter av våld i familjen.

Project Support skiljer sig från andra föräldraprogram genom att metoden innehåller både socialt/emotionellt stöd och praktisk träning av föräldraförmågor. Behandlarna visar och
tränar de olika föräldraförmågorna i praktiska övningar tillsammans med föräldrarna.
Project Support är användbart för flertalet föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap och
har barn i åldern 3-9 år.

Trappan är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj. Att arbeta enligt
Trappanmodellen innebär att man erbjuder barnet individuella krissamtal i tre steg, kontakt,
rekonstruktion och kunskap. Genom Trappansamtalen får barnet en möjlighet att berätta om sina upplevelser och tankar.

Behov av akut placering? Vi erbjuder placering samma dag.

info@millegarden.se

Skicka ett mail

010-641 00 79

Placeringsförfrågan Vardagar (8-16)

010- 650 07 93

Placeringsförfrågan (kvällar och helger)